Batterikunskap

Du kanske redan har läst vår Inverterkunskap där vi grundligt förklarar allt du behöver veta om växelriktare. Här kommer vi istället förklara på ett begripligt sätt om vad du behöver tänka på när det gäller batterier. Vi kommer fokusera på batterier som kan tänkas användas till växelriktare och som är vanliga i t.ex. husvagnar, båtar och stugor. Om du tror att det bara är något som du behöver ladda lite då och då kommer du nog snart inse att det finns mycket mer att veta än så…

Vi tar det från början..

Batteriets Volt berättar vilken Volt batteriet ger och laddas med medan Amperetimmarna, Ah, berättar hur mycket energi batteriet innehåller. Ett batteri på 100Ah kan ge 1A i 100 timmar – därav namnet. Ett batteri består av celler. En cell består av två blyplattor, syra och vatten (elektrolyt). En cell kan avge max 2,14V vilket innebär att i ex. ett 12V-batteri finns det sex celler. En av blyplattorna är en slät platta som är negativ och den andra plattan är positiv. Den positiva plattan kan vara designad på olika sätt; Planté är det finaste (livslängd på 20-30år), rörformad ger minst 15år, en slät platta håller i 3-16år eller blypasta som är det sämsta. I cellen reagerar syran med blyet vilket enkelt uttryckt skapar energin. Ett batteris kvalité bestäms av kvalitén på blyet och Eurobat klassar alla batterier i fyra olika ”livslängds”-kategorier som alltid går att utläsa i manualen eller produktdatabladet.

Olika typer av batterier

De tre vanligaste typerna av batterier är blöta-, gelé- och AGM-batteri. Dessa kan även delas in i två klasser beroende på användningsområde; start- och/eller förbrukningsbatteri. Ett startbatteri är gjort för att ge mycket energi under korta perioder medan ett förbrukningsbatteri är bäst lämpat för att ge jämnare ström under längre perioder. I tabellen nedan har vi även lagt in Lithium-Ion batterier som en jämförelse.

Blöta eller våta batterier Kanske den typen av batterier som flest tänker på. Syran och elektrolyten är i vätskeform och rör sig fritt mellan blyplattorna. Speciellt för ett blött batteri är att elektrolyten, eller batterivattnet, behöver fyllas på med jämna mellanrum. Ett blött batteri går att använda till både start och förbrukning. Det är ofta av lite sämre kvalité och om de inte används eller får underhåll på rätt sätt kan batteriet ge ifrån sig en lättantändlig gas. Ett blött batteri skall aldrig laddas ur mer än 50% eftersom de då tar skada.

AGM Det som är speciellt för AGM är att all vätska, både syran och elektrolyten, är bunden i en väv som ligger mellan blyplattorna. Eftersom den inte innehåller någon vätska är ett AGM-batteri underhållsfritt, dvs att ingen vätska behöver fyllas på. Cellerna är även inkapslade vilket gör att batteriet är väldigt säkert då det inte avger någon gas och endast kan svälla istället för att explodera. Ett AGM-batteri är perfekt för både start och förbrukning men det ska inte laddas ur mer än 50%. Ett välskött AGM håller i ungefär 400-600 laddcykler innan dess livslängd är förbrukad och du märker en försämring i batteriet. Ett AGM-batteri får aldrig lämnas oladdat, då tar det skada.

Gelé Ett Gelé-batteri är väldigt likt ett AGM-batteri. De har samma egenskaper medan det som skiljer dem åt är att vätskan inte är bunden i en väv utan är i gele-form samt att du kan nyttja ett gelé-batteri lite mer då du kan nyttja 60% av batteriet innan du behöver ladda.

            Blött           AGM        GeléLithium-Ion
Start/FörbrukningStart/FörbrukningStart/FörbrukningFörbrukningFörbrukning
Underhållsfritt             Nej            Ja         Ja       Ja
Får ej understiga % av kapacitet             50%          50%        40%      20%
Ungefärlig livslängd i antal laddningscykler          200-400       400-600   400-600  2000-2500

Sulfatering – batteriets kryptonit

När ett batteri blivit dåligt och du t.ex. behöver ladda det allt oftare har det med stor sannolikhet blivit utsatt för sulfatering. Sulfatering innebär i korthet att sulfateringskristaller bildats på blyet vilket hindrar syran från att reagera med den delen av blyet. Sulfateringen blir som en beläggning ungefär som korrision i en elkontakt. Ju mer av batteriets blyplattor som blivit utsatt för sulfatering ju sämre blir det. Ett batteri som sulfaterat bildar dessutom mer gas och efter ett par år kan t.ex. ett AGM-batteri svälla till följd av det. Ett blött batteri som ”kokat torrt” till följd av ex. dåligt underhåll är en vanlig orsak till sulfatering. Ett batteri som sulfaterat i mindre grad blir inte värdelöst men ju mer sulfatering batteriet utsatts för ju sämre blir det. I vår butik hittar du en Refresher som kan rena batteriet från sulfatering vilket kan vara ett enkelt sätt att utöka batteriets livslängd. För att minimera risken för att ladda ur ditt batteri för mycket är en batterimonitor en stark rekommendation. Om du har en enkel avläsning av batteriets status så blir användandet enklare och riskerna färre.

Vad påverkar livslängden på ett batteri?

Det finns givetvis massor av saker som påverkar livslängden, dvs mängden av sulfatering, och här kommer därför en lista på några av de största faktorerna; – Temperatur – De flesta batterier är gjorda för att verka i ca +20C. Ett batteri som befinner sig i +30C, t.ex. i ett maskinrum, är nere i 50% livslängd och vid +40C är det bara 30% av livslängden kvar. – Urladdningsdjup – Ett batteri skall aldrig laddas ur helt. Ett blött batteri skall t.ex. aldrig laddas ur mer än 50% av sin kapacitet. Se ovan. – Antalet urladdningscykler – Ett batteri har en förutbestämd livslängd som mäts i laddningscykler. – Installationskvalité – används rätt kablage? Står batteriet för nära andra? Laddas det med rätt typ av laddare? – Laddningskontroll – Visste du att temperaturen även påverkar laddningen av ditt batteri? Kyla kräver ex. högre spänning av laddaren. Har din laddare en temperatursensor? En bra laddare skall ligga på 20% av batteribankens storlek och känna av temperaturer. – Batteri- och blykvalité – Är det återvunnet eller rent bly i plattorna? Det spelar större roll än vad du tror. Dyrare batteri är bättre.

Några tumregler vid val av batteriladdare; – En bra laddare kostar mer men är i längden billigare – 100Ah batteri – En laddare på 10-25A – 200Ah-batteri – En laddare på 25-50A – 400Ah-batteri – En laddare på 50-100A

Koppla ihop flera batterier

Det finns två modeller för att koppla ihop batterier – parallellkoppling och seriekoppling.

Parallellkoppling – 12V + 12V = 12V Om du vill koppla ihop flera batterier av samma Volt och behålla den så är parallellkoppling det du skall göra. Om du kopplar dina batterier på detta sätt så blir det samma sak som om du skulle haft ett enda större batteri. Paralellkoppla batteri

Seriekoppling – 12V + 12V = 24V Ibland kan det finnas behov av att få ut 24V och ibland kan det vara smart om avståndet till det man skall driva är långt eller om det är mycket ström som kommer gå åt eftersom kablaget då inte behöver vara så grovt. Seriekoppla batteri

Tips! Se till så att de batterierna du kopplar ihop är av samma kvalité och ålder. Du vill inte ha ett dåligt och ett bra i din batteribank. Att korsladda en batteribank är att föredra. Detta innebär att du sätter batteriladdarens minus på ena batteriet och plus på andra batteriet – då går laddningen igenom båda batterierna.